Här börjar vikingarnas resa till Vinland
|
|
|
Föreningen Vittfarne bygger ett vikingaskepp med Logosols sågverk Big Mill LSG. Från vänster: Jan Dufva, Rickard Zetterquist, Tomas Cederroth, Karin Altrock, Hans Thorell och Håkan Altrock. |
|
|
|
Bättre träd än vad som växer i flottans skog på Visingsö är svårt att hitta. |
|
|
|
Meter efter meter av kvistfri, spikrak ek. Det är vad som döljer sig under barken på det träd som ska bli kölstock i ett vikingaskepp ämnat att segla ända till Kanada. |
|
|
|
Logosol Big Mill LSG klarar riktigt grova och långa stockar. |
Tidig morgon på Visingsö. Höstsolen strilar in mellan de gula löven i flottans högresta ekar. Med undantag från en envist brummande motorsåg kunde det vara för tusen år sedan. Här formas kölen till ett 16 meter långt vikingaskepp, en knarr, som ska segla ända till Vinland.
Det är medlemmar i föreningen Vittfarne som tillverkar kölen med ett sågverk från Logosol, en Big Mill LSG.
Stocken är så rak en ek kan bli. När baken lyfts av visar sig någon som det är få förunnat att se: Meter efter meter med vackert mönstrad ek, helt fri från kvistar.
– Ska vi verkligen bygga en båt av det här, frågar Rickard Zetterqvist när han ser vad som döljer sig under barken.
Men det är just för att bygga skeppet som föreningen fått tillstånd av Statens fastighetsverk att hugga ekar på Visingsö.
– Ekskogen planterades på 1800-talet för att trygga flottans behov av byggmaterial. Träden är avsedda för skeppsbyggnad, säger Håkan Altrock.
SAGAN TROLIGEN SANN
Håkan är ordförande i föreningen Vittfarne. Den bildades för att genomföra en vetenskaplig expedition 2004 som året efter skildrades i en dokumentärfilm i Sveriges Television. Syftet var att undersöka sanningshalten i historien om Ingvar den vittfarnes resa i österled. Resan skildras på ett 30-tal runstenar, i en isländsk saga och i boken “Ett ödestigert vikingatåg” av arkeologen Mats G Larsson.
Ingvar tog sig ända till Särkland, som var vikingarnas namn på de muslimska länderna på grund av invånarnas klädsel.
Arkeologiska fynd tyder på att de reste genom Georgien och Azerbajdzjan, ända till Kaspiska havet. Ingvar och flertalet ur hans besättning dog i strid eller dukade under av sjukdomar.
Historiker har tvivlat på sanningshalten eftersom färdvägen är mycket besvärlig och innebär långa drag över land, på smala stigar och över höga berg.
– Det finns inget som motsäger att Ingvar verkligen reste den här vägen, säger Håkan som var expeditionsledare och tog skeppet Himingläva och dess besättning ända till Baku vid Kaspiska havet.
ORIGINAL FRÅN DANMARK
Men det finns andra vikingatida färder värda att undersöka, inte minst uppgiften att våra förfäder upptäckte Amerika flera hundra år före Columbus och att det Vinland som omnämns i gamla skrifter var östra Kanada.
Den moderna resan till Vinland med vikingaskepp börjar en höstmorgon på Visingsö med sågning av kölstocken. Fartyget ska byggas i Vagnhärad, men stockar av de dimensioner som krävs, låter sig inte flyttas hur som helst. Enda möjligheten är att såga på plats i ett av landets största ekbestånd.
Förebilden är ett vikingatida fraktfartyg, en knarr, som grävdes ut på 1950- och 1960-talet utanför Roskilde i Danmark.
Originalet heter Skuldelev 1 och är till två tredjedelar bevarat. Skeppet är 16 meter långt, 4,87 m brett och byggt i furu, ek och lind.
SÅGA EFTER FIBRERNA
– Vi ska så långt som möjligt bygga skeppet med dåtida metoder, säger Håkan.
Vikingarna högg köl och andra grövre detaljer med yxor och klöv fram bordläggningen. Det blir för tidskrävande i det här projektet. Därför används motorsåg och Big Mill LSG. Håkan räknar med att det går att såga fram virke av samma kvalitet. Virket blir starkare när man följer fibrerna, vilket är en av förklaringarna till att vikingarnas skepp var så smäckra och stryktåliga.
Håkan Altrock är en av landets mest erfarna byggare av vikingaskepp. Han är till yrket timmerman på Vasamuseet i Stockholm och byggde skeppet till Vittfarneprojektet. Under sommaren 2008 har han demonstrerat gammal skeppsbyggnadskonst vid utgrävningarna av vikingastaden Birka i Mälaren.
FORSKARE MED PÅ RESAN
Mats G Larsson, historiker och docent i arkeologi, är vetenskapligt ansvarig för projektet och tillhör styrelsen för Vittfarne.
I styrelsen sitter även marinarkeologen Gunilla Larsson som skrev sin doktorsavhandling om sjöfart i det vikingatida Sverige.
Byggtiden beror på hur många frivilliga som hjälper till och på intresset från sponsorer. Enligt den preliminära tidsplanen blir det testseglingar om sju år. Om tio år påbörjas resan från Stockholm via norska Bergen till Island, Grönland, Labrador, New Foundland och Nova Scotia.
Besättningen ska navigera med vikingatida metoder. Med på färden följer arkeologer som ska söka efter bosättningar från det håll vikingarna en gång kom.
Mer om projektet finns att läsa på www.vittfarne.com.




